För att uppmärksamma de estniska människor som flydde till Sverige under andra världskriget

Det åtta meter höga estniska frihetsmonumentet Frihetens Port i grå granit står sedan 1994 på Manillaholmen på Djurgården precis vid vattnet. Monumentet restes tack vare ekonomiska bidrag från ett flertal organisationer och över 3600 estländare. Monumentet restes för att uppmärksamma att det 1994 hade gått 50 år sedan tiotusentals estländare flydde till Sverige för att undkomma kriget.

Frihetens Port är menat som ett tacksamhetstecken till det svenska folket samt ett minne att vårda för kommande generationer. Kung Karl XVI Gustaf höll tal under invigningsceremonin där han pratade om det estniska folkets kamp för demokrati och rättvisa samt lyfte fram monumentet som ett tecken på goda relationer mellan Estland och Sverige.

På sidorna av monumentet står en text ingraverad på både svenska och estniska:

Denna Frihetens Port restes år 1994 av ester och estlandssvenskar som tack till Sveriges Folk.

Vi kom över havet i små farkoster undan terror och diktatur. Vi var trettio tusen som nådde fram – män, kvinnor och barn. Vi var arbetare, fiskare, bönder, lärda kvinnor och män. Vi mottogs väl, vi fick arbete och kunde bilda hem och familj i trygghet. Vi glömde aldrig länder som vi tvingades att lämna och vi arbetade för dess frihet. 

Må denna Frihetens Port bära vittnesbörd om Sveriges humanitet och tolerans gentemot människor som sökte fristad i en ond tid och om folkgrupper som fann ett nytt hem här. 

Ester och estlandssvenskar i Sverige 1944-1994