I slutet av förra året samlades representanter för Sveriges besöksnäring på Djurgården för att delta i den fjärde upplagan av Skandinavien Green Tourism Camp, en s.k. BarCamp för hållbar turismutveckling. Flera av våra aktörer var engagerade i mötet där Kungl. Djurgårdens Intressenter av organisatör tillsammans med Green Meeting Industry Council.
Efter två dagar av generös kunskapsdelning skrev deltagarna under ett upprop för bättre integrering – ett upprop som nu leder vidare.
Självklart är Djurgården drivande i uppropet för bättre integrering. För oss är ju ett öppet välkomnande Djurgården för alla vår mission.
Hur kan besöksnäringen visa vägen?
Temat vid BarCampen på Djurgården var Hur kan besöksnäringen visa vägen?
Utgångspunkten för mötet var FN:s engagemang i att få parterna i vår näring att arbeta tillsammans med ambitionen att göra turismen till en katalysator för positiv förändring.
Det var en utmaning vi tar till oss.
Som alltid på en BarCampen var fokus på kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Samtidigt fick vi möjlighet presentera Djurgården och vår hållbarhetsarbete här för att hållbarhetsengagerade kollegor från norr till söder. Vi fick visa upp ABBA The Museum och POP House, Scandic Hasselbacken, Skansen, Gröna Lund och Rosendals trädgård. Och Djurgården imponerade i mångfald, initiativ, samarbete och värdskap.
Djurgården drivande i upprop för bättre integrering och hållbar utveckling
BarCamp-deltagarna enades om ett upprop, vilket nu har publicerats i bland annat Aktuell Hållbarhet, Norran (låt besöksnäringen ta ett större ansvar för nyanlända, i Östra Småland (En bransch som vill ge nyanlända jobb) med flera tidningar. Och resultatet av uppropet lät inte vänta på sig. I april är vi som står bakom uppropet inbjudna till Arbetsförmedlingen för att där ta frågan vidare. Det kommer att bli ett spännande och viktigt samtal.
Är du nyfiken på vad som stod i uppropet? Läs det gärna nedan.
Trots att besöksnäringen är en av landets snabbaste växande branscher får företagen lite hjälp med att anställa nyanlända. Det är hög tid att hitta ett väl fungerande arbetssätt för att matcha arbetssökande med arbetsgivare, skriver företrädare för besöksnäringen.
Ungdomsarbetslösheten är rekordlåg och inom alltfler sektorer råder det brist på folk. Men för de nyanlända ser situationen mörkare ut; här är arbetslösheten hög och vi riskerar ett långvarigt utanförskap. Besöksnäringen vill ta ett större ansvar; vi har både behov och vilja att anställa fler än någonsin förut, gärna många nyanlända. Men för att det ska ske måste hindren på arbetsmarknaden undanröjas.
Nyligen samlades representanter från svensk besöksnäring på BarCamp på Djurgården i Stockholm för att samtala om de gemensamma möjligheter och utmaningar som branschen står inför inom hållbarhetsområdet. Ett tema som blev en tydlig tonsättare för de två dagarna var önskemålet att bättre integrera nyanlända. Det blev uppenbart att besöksnäringen vill vara en del av att hålla ihop landet, bidra till att minska klyftorna och undvika att vi får ett långvarigt eller permanent utanförskap för nyanlända. Besöksnäringens välkomnande och öppna attityd går igen i hur vi ser på de som nyligen kommit till Sverige – allt annat går emot näringens själva essens.
Besöksnäringen är den snabbast växande basnäringen i Sverige och med det en viktig jobbmotor – 20 procent av alla nya jobb i Sverige åren 2007–2015 skapades inom besöksnäringen, som också har en historik av att vara en första arbetsplats. Vi vet hur viktigt detta första jobb är; det är så man kommer in i samhället, får erfarenheter, kontakter och en kontext att bygga på.
Besöksnäringen är också till sin natur internationell. Våra gäster kommer från hela världen och det gör också vi som jobbar här. Över 37 procent av alla som är sysselsatta i besöksnäringen är födda utomlands och 6 av 10 företag drivs av människor som är födda i ett annat land. Det är betydligt högre andelar än i någon annan bransch. Dessutom är nästan 30 procent av oss under 25 år. Branschen har låga trösklar för de som vill starta eget, för de med medhavd yrkeserfarenhet och för dem som söker ett instegsjobb. Allt detta är en tillgång för branschen och en förutsättning för dess tillväxt och utveckling.
Vi ser att arbetskraftsintensiva sektorer har en särskilt viktig roll i att hantera en fungerande och effektiv inkludering. I takt med att automatiseringen ökar, minskar efterfrågan på arbetskraft i tillverkningsindustrin. Därmed blir servicesektorn alltmer nyckeln till att ge möjlighet för hitflyttade att använda sin förmåga, kunskap och vilja för att hitta sysselsättning.
För att kunna fortsätta på den inslagna vägen och för att kunna nå regeringens mål om Europas lägsta arbetslöshet, behöver vi öka samhällets kapacitet att inkludera våra nya medborgare som flytt eller flyttat hit. Nu gäller det för Arbetsförmedlingen och regeringen att tillsammans med besöksnäringen underlätta för de nyanlända att komma i arbete – och i besöksnäringen finns många uppenbara ingångar.
Besöksnäringen har varit starkt pådrivande för att få snabbspår för nyanlända till sektorer med brist på folk, men det enda vi hittills fått inom sektorer som rört oss är för kockar. Logiken från Arbetsförmedlingen verkar ha varit enkel: Den som exempelvis i Syrien lagat meze från Mellanöstern kan rimligen göra det också i Sverige. Men hittills är resultaten inte tillfredsställande; byråkratin är omfattande och långt färre har kommit ut på arbetsmarknaden än vad vi hade förväntat och förberett oss för. Dessutom är avgränsningen alltför snäv; besöksnäringens behov av arbetskraft är mycket bredare än bara kockar och inom många områden skulle språkkunskaper, kulturella insikter och mycket annan kunskap som nyanlända besitter göra vår näring mer konkurrenskraftig vilket i sin tur skapar ökade skatteintäkter och ytterligare möjligheter att anställa.
Det är hög tid att hitta ett väl fungerande arbetssätt för att matcha arbetssökande med arbetsgivare. Vi förväntar oss betydligt högre prioritet och draghjälp från berörda instanser i framtiden och uppmanar regeringen att se över hur Arbetsförmedlingen arbetar med snabbspåren.
Som en av Sveriges snabbast växande branscher vill besöksnäringen välkomna nyanlända i lika hög grad som vi välkomnar våra gäster. Men vi kan inte undanröja hindren på egen hand; regeringen och arbetsförmedlingen måste vara med.
Camilla Zedendahl, Kungl. Djurgårdens Intressenter och Green Meeting Industry Council
Katarina Thorstensson, Göteborg & Co
Mattias Goldmann, Fores
Andreas Olsen, Hotell Kristina
Anna Hegethorn, Smålands Turism AB
Björn Johannessen, Karlstad CCC
Carin Broryd, Parks and Resorts
Cathrine Dehli, Nordic Choice Hotels
Cecilia Fjellman, Visit Värmland
Erik Huss, Husstainability
Jan Peter Bergkvist, SleepWell AB
Jens Johansson, U&We
Joakim Ritzén, Visit Linköping
Julia Senninger, Hållbara Restauranger
Karin Assarsson, Sigtunastiftelsen
Kristin Lundén, Münchenbryggeriet
Lotta Boman Sigtunahöjden, Hotel & Conference
Lotta Zacke, Uppsala Konsert & Kongress
Louise Gustafsson, Rezidor Hotel Group AB
Maud Ån, SITE II Projekt
Petra Löfås, Svenska Mässan & Gothia Towers
Richard Lindberg, One Planet Rating AB
Simone Wenzel, Biosfärområde Blekinge Arkipelag
Stefan Johansson, Strömma Turism & Sjöfart AB
Sylvia Nylin, Svenska Möten
Tin-Tin Jersild, Stiftelsen Rosendals Trädgård
