Djurgården drivande i upprop för bättre integrering

Djurgården del i upprop för bättre integrering

I slutet av förra året samlades representanter för Sveriges besöksnäring på Djurgården för att delta i den fjärde upplagan av Skandinavien Green Tourism Camp, en s.k. BarCamp för  hållbar turismutveckling. Flera av våra aktörer var engagerade i mötet där Kungl. Djurgårdens Intressenter av organisatör tillsammans med Green Meeting Industry Council.

Efter två dagar av generös kunskapsdelning skrev deltagarna under ett upprop för bättre integrering – ett upprop som nu leder vidare.

Självklart är Djurgården drivande i uppropet för bättre integrering. För oss är ju ett öppet välkomnande Djurgården för alla vår mission.

Hur kan besöksnäringen visa vägen?

Temat vid BarCampen på Djurgården var Hur kan besöksnäringen visa vägen?

Utgångspunkten för mötet var FN:s engagemang i att få parterna i vår näring att arbeta tillsammans med ambitionen att göra turismen till en katalysator för positiv förändring.

Det var en utmaning vi tar till oss.

Som alltid på en BarCampen var fokus på kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Samtidigt fick vi möjlighet presentera Djurgården och vår hållbarhetsarbete här för att hållbarhetsengagerade kollegor från norr till söder. Vi fick visa upp ABBA The Museum och POP House, Scandic Hasselbacken, Skansen, Gröna Lund och Rosendals trädgård. Och Djurgården imponerade i mångfald, initiativ, samarbete och värdskap.

Djurgården drivande i upprop för bättre integrering och hållbar utveckling

BarCamp-deltagarna enades om ett upprop, vilket nu har publicerats i bland annat Aktuell Hållbarhet, Norran (låt besöksnäringen ta ett större ansvar för nyanlända, i Östra Småland (En bransch som vill ge nyanlända jobb)  med flera tidningar. Och resultatet av uppropet lät inte vänta på sig. I april är vi som står bakom uppropet inbjudna till Arbetsförmedlingen för att där ta frågan vidare. Det kommer att bli ett spännande och viktigt samtal.

Är du nyfiken på vad som stod i uppropet? Läs det gärna nedan.

Låt besöksnäringen ta större ansvar för bättre inkludering

Trots att besöksnäringen är en av landets snabbaste växande branscher får företagen lite hjälp med att anställa nyanlända. Det är hög tid att hitta ett väl fungerande arbetssätt för att matcha arbetssökande med arbetsgivare, skriver företrädare för besöksnäringen.

Ungdomsarbetslösheten är rekordlåg och inom alltfler sektorer råder det brist på folk. Men för de nyanlända ser situationen mörkare ut; här är arbetslösheten hög och vi riskerar ett långvarigt utanförskap. Besöksnäringen vill ta ett större ansvar; vi har både behov och vilja att anställa fler än någonsin förut, gärna många nyanlända. Men för att det ska ske måste hindren på arbetsmarknaden undanröjas.

Nyligen samlades representanter från svensk besöksnäring på BarCamp på Djurgården i Stockholm för att samtala om de gemensamma möjligheter och utmaningar som branschen står inför inom hållbarhetsområdet. Ett tema som blev en tydlig tonsättare för de två dagarna var önskemålet att bättre integrera nyanlända. Det blev uppenbart att besöksnäringen vill vara en del av att hålla ihop landet, bidra till att minska klyftorna och undvika att vi får ett långvarigt eller permanent utanförskap för nyanlända. Besöksnäringens välkomnande och öppna attityd går igen i hur vi ser på de som nyligen kommit till Sverige – allt annat går emot näringens själva essens.

Besöksnäringen är den snabbast växande basnäringen i Sverige och med det en viktig jobbmotor – 20 procent av alla nya jobb i Sverige åren 2007–2015 skapades inom besöksnäringen, som också har en historik av att vara en första arbetsplats. Vi vet hur viktigt detta första jobb är; det är så man kommer in i samhället, får erfarenheter, kontakter och en kontext att bygga på.

Besöksnäringen är också till sin natur internationell. Våra gäster kommer från hela världen och det gör också vi som jobbar här. Över 37 procent av alla som är sysselsatta i besöksnäringen är födda utomlands och 6 av 10 företag drivs av människor som är födda i ett annat land. Det är betydligt högre andelar än i någon annan bransch. Dessutom är nästan 30 procent av oss under 25 år. Branschen har låga trösklar för de som vill starta eget, för de med medhavd yrkeserfarenhet och för dem som söker ett instegsjobb. Allt detta är en tillgång för branschen och en förutsättning för dess tillväxt och utveckling.

Vi ser att arbetskraftsintensiva sektorer har en särskilt viktig roll i att hantera en fungerande och effektiv inkludering. I takt med att automatiseringen ökar, minskar efterfrågan på arbetskraft i tillverkningsindustrin. Därmed blir servicesektorn alltmer nyckeln till att ge möjlighet för hitflyttade att använda sin förmåga, kunskap och vilja för att hitta sysselsättning.

För att kunna fortsätta på den inslagna vägen och för att kunna nå regeringens mål om Europas lägsta arbetslöshet, behöver vi öka samhällets kapacitet att inkludera våra nya medborgare som flytt eller flyttat hit. Nu gäller det för Arbetsförmedlingen och regeringen att tillsammans med besöksnäringen underlätta för de nyanlända att komma i arbete – och i besöksnäringen finns många uppenbara ingångar.

Besöksnäringen har varit starkt pådrivande för att få snabbspår för nyanlända till sektorer med brist på folk, men det enda vi hittills fått inom sektorer som rört oss är för kockar. Logiken från Arbetsförmedlingen verkar ha varit enkel: Den som exempelvis i Syrien lagat meze från Mellanöstern kan rimligen göra det också i Sverige. Men hittills är resultaten inte tillfredsställande; byråkratin är omfattande och långt färre har kommit ut på arbetsmarknaden än vad vi hade förväntat och förberett oss för. Dessutom är avgränsningen alltför snäv; besöksnäringens behov av arbetskraft är mycket bredare än bara kockar och inom många områden skulle språkkunskaper, kulturella insikter och mycket annan kunskap som nyanlända besitter göra vår näring mer konkurrenskraftig vilket i sin tur skapar ökade skatteintäkter och ytterligare möjligheter att anställa.

Det är hög tid att hitta ett väl fungerande arbetssätt för att matcha arbetssökande med arbetsgivare. Vi förväntar oss betydligt högre prioritet och draghjälp från berörda instanser i framtiden och uppmanar regeringen att se över hur Arbetsförmedlingen arbetar med snabbspåren.

Som en av Sveriges snabbast växande branscher vill besöksnäringen välkomna nyanlända i lika hög grad som vi välkomnar våra gäster. Men vi kan inte undanröja hindren på egen hand; regeringen och arbetsförmedlingen måste vara med.

Camilla Zedendahl, Kungl. Djurgårdens Intressenter och Green Meeting Industry Council
Katarina Thorstensson, Göteborg & Co
Mattias Goldmann, Fores
Andreas Olsen, Hotell Kristina
Anna Hegethorn, Smålands Turism AB
Björn Johannessen, Karlstad CCC
Carin Broryd, Parks and Resorts
Cathrine Dehli, Nordic Choice Hotels
Cecilia Fjellman, Visit Värmland
Erik Huss, Husstainability
Jan Peter Bergkvist, SleepWell AB
Jens Johansson, U&We
Joakim Ritzén, Visit Linköping
Julia Senninger, Hållbara Restauranger
Karin Assarsson, Sigtunastiftelsen
Kristin Lundén, Münchenbryggeriet
Lotta Boman Sigtunahöjden, Hotel & Conference
Lotta Zacke, Uppsala Konsert & Kongress
Louise Gustafsson, Rezidor Hotel Group AB
Maud Ån, SITE II Projekt
Petra Löfås, Svenska Mässan & Gothia Towers
Richard Lindberg, One Planet Rating AB
Simone Wenzel, Biosfärområde Blekinge Arkipelag
Stefan Johansson, Strömma Turism & Sjöfart AB
Sylvia Nylin, Svenska Möten
Tin-Tin Jersild, Stiftelsen Rosendals Trädgård

Nu auktoriseras Infopunkter på Djurgården

Kungl. Djurgårdens Intressenter driver turistbyråverksamhet på Royal Djurgården Visiter Center. Här har personalen kunskap om alla intressenters verksamheter och  intressenterna syns både med material och i bildspel. Sedan 2016 är Royal Djurgården Visitor Center en auktoriserad turistbyrå i enlighet med Visitas auktorisationsregler. Nu förbättrar vi turistservicen ytterligare genom att auktorisera Infopunkter på Djurgården.

2013 öppnade vi tillsammans ett besökscenter. Redan från början har Kungl. Djurgårdens Intressenter tillsammans med   Kungl. Djurgårdens Förvaltning, Nationalstadsparken, Sjöcaféet och WWF samarbetat för att utveckla verksamheten. Nu har vi tillsammans beslutat att förbättra servicen på fler platser inom vårt område.

Royal Djurgården Visitor Center får auktorisera InfoPunkter

Som en auktoriserad turistbyrå får Royal Djurgården Visitor Center, vid behov, auktorisera mindre informationsplatser även kallade infopunkter. De som kommer på fråga är främst de platser som redan nu naturligt fungerar lite som en turistbyrå, dvs. dit våra besökare söker sig för att få svar på övergripande frågor.

Den verksamhet som erhåller auktorisation  som Infopunkt får skylta med en vit/grön i-skylt så att besökarna vet att de kan ta sig dit för att få den nödvändigaste informationen – som en karta på Djurgården eller information om utbudet hos oss. Auktorisationen gäller ett år i taget.

Först ut bland Infopunkter på Djurgården är Djurgårdsboden

Just nu håller vi på att auktorisera infopunkter på Djurgården, Först ut att testa på konceptet är Djurgårdsboden – jättespännande tycker vi! Djurgårdsboden är en av kioskerna på Djurgårdsslätten. Utöver souvenirer har de cykeluthyrning under sommarsäsongen och de ger redan nu värdefull turistinformation till våra många besökare.

Djurgården är stort och vi anser att fler infopunkter kan bli aktuella på strategiska platser, och är till stor nytta för alla.

Om ni är intresserade av att vara med och bidra till en förstärkt turistservice på Djurgården hör av er till oss på Kungl. Djurgårdens Intressenter, så berättar vi mer.

 

Djurgården välkomnar ett nytt marinarkeologiskt museum

Djurgården välkomnar ett nytt marinarkeologiskt museum

Djurgården välkomnar ett nytt marinarkeologiskt museum när Statens maritima museer satsar stort och planerar för ett nytt museum om Östersjöns världsunika kulturarv. Två sensationellt välbevarade vrak från medeltiden respektive Vasatiden har nyligen hittats av Statens maritima museer vid dykningar i Stockholms skärgård. Museet ska bevara och sprida kunskap om kulturarvet i Östersjön samt ta vrakens berättelser till ytan! 

Redan idag finner du ett av världens kanske kända skepp Regalskeppet Vasa på Vasamuseet här på Djurgården. På Östersjöns botten vilar ett omfattande antal skeppsvrak som bevarats i århundraden med skroven mer eller mindre hela. Detta beror på att skeppsmask och andra tränedbrytande organismer inte trivs i det bräckta vattnet.

  • Det står minst hundra intakta skepp på Östersjöns botten, berättar Nina Eklöf, projektledare vid Statens maritima museers projekt Östersjöns skatter.

De senaste åren har flera fynd från 1600–1700-talet gjorts i Östersjön, men nu har två väsentligt äldre skepp hittats.

  • Jag fick lite puls när jag insåg vad vi dök på – sådana gamla välbevarade vrak har jag aldrig tidigare sett! säger Jim Hansson, marinarkeolog vid Statens maritima museer.

Det medeltida vraket ligger till större del under dyn och detaljerna indikerar på att det är en kogg med en trolig datering från 1300–1400-tal. Fartyget mäter 23–25 meter på längden och sju meter på bredden och har sannolikt haft en mast med ett råsegel. Flera skeppsdetaljer som utstickande däcksbalkar med väldigt ovanliga knän samt ett enkelt bråspel tyder på medeltid. När koggen introducerades på haven så var det en helt ny, stor och kraftig skeppstyp som kom att dominera stora delar av handeln i århundraden kring Östersjön.

Det andra vrakfyndet uppskattas vara från 1500-talet och står fortfarande med masten rakt upp och är fullt utrustad. Ombord hittades drygt 20 tunnor med osmundjärn tillsammans med köksgeråd och verktyg. Järnfyndets omfattning saknar motstycke bland tidigare gjorda maritima fynd. Osmundjärn har till stora delar byggt upp Sverige, men också försörjt länder runt Östersjön. Gustav Vasa ville förbjuda järnet och så skedde också 1604 när osmundjärn ersattes med stångjärn.

Nytt museum i horisonten

Statens maritima museer driver projektet Östersjöns skatter som ska resultera i ett marinarkeologiskt museum i anslutning till Vasamuseet på Djurgården i Stockholm. Museet ska bevara och sprida kunskap om kulturarvet i Östersjön samt ta vrakens berättelser till ytan!

Fantastiskt tycker vi nu när Djurgården välkomnar ett nytt marinarkeologiskt museum!

Vill du läsa mer? se: www.ostersjonsskatter.se

Och om du vill läsa mer om vårt arbete kring hållbarhet, besök sustainable.royaldjurgarden.se 

hav och marina resurser Vrak främjar vetenskaplig kunskap, forskning och teknik för att rädda Östersjön (14. A)

 

hållbar konsumtion och produktion Vrak lämnar de marina kulturskatterna på botten och använder ny teknik för att vissa dessa. (12.8, 2)

 

Genomförande och globalt partnerskap Vrak ingår i nationella och internationella partnerskap för att stärka en hållbar utveckling av Östersjön. (17.17)